Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om Dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Syftet med denna uppsats är att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fånga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen är att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. Utifrån detta har jag tittat på om det i förlängningen kan förenkla lärandet av steg och sekvenser. Svaren från intervjuerna har sammanställts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrån litteraturen.

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

Introduktion. Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv..

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Varje dag begås misstag utav människor. För piloter kan dessa misstag bli fatala. Länge har man vid flygolyckor endast sett till de direkta misstag som blivit begångna och på så sätt skaffat sig en syndabock. I detta arbete kan dock vikten av att uppmärksamma faktorer som varit bakomliggande i organisationen påvisas. Då en olycka inträffar skiljer man mellan osäkra handlingar och latenta förhållanden.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyra frågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanterna att eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består av sex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternas svar.

Studiens syfte är att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med särskilt fokus på Dreyfus modell ?från novis till expert? samt Hoffmans modell ?från okunnig till mästare och superexpert? (min översättning). Dramaledarnas iscensättning av dramaprocessen analyseras utifrån Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.